Förenta nationerna – historien bakom världens högkvarter
Den 25 april, när de övriga arkitekterna gått på lunch, häftade Oscar Niemeyer fast ett förslag på väggen. Det var hans första, det 32:a i den övergripande ordningen, och om inte Le Corbusier varit förkyld just den här dagen – han låg till sängs på The Grosvenor Hotel på 35:e gatan – kanske Niemeyer aldrig hade vågat.
Vid tre tillfällen fick fotograf Åke E:son Lindman och jag möjlighet att besöka det annars så tillknäppta FN-högkvarteret i New York. Förutom den gyllene generalförsamlingen och säkerhetsrådets sal – där bland annat Kubakrisen fick sin upplösning – dokumenterade vi allt från Ban Ki-moons kontor på översta våningen i sekretariatet till det krisrum varifrån FN-personalen övervakar världens oroshärdar. Aldrig tidigare lär någon utomstående part ha fått sådan access.
Bokförlaget Max Ström gav mig uppdraget 2013 och jag skrev och projektledde boken över en period av två år. Berättelsen skildrar högkvarterets dramatiska tillkomsthistoria. Idén att bygga på Manhattan, på en illaluktande slakthustomt, kom från en slug fastighetsmogul och pengarna från familjen Rockefeller. Genom att sammankalla några av världens ledande, och mest egocentriska, arkitekter – däribland Le Corbusier, Oscar Niemeyer och Sven Markelius – lyckades norrmannen Trygve Lie, FN:s förste generalsekreterare, trolla fram en symbol för den nyvunna freden; ett ultramodernt komplex som kom att representera den ljusnande framtid.
Boken är utgiven i två upplagor, en svensk och en engelsk. Jan Eliasson har skrivit förordet i den svenska, Stefan Löfven i den engelska. Formgivare är Patric Leo.